Jag står och lagar min mat när det plötsligt slår mig. Någon gång, när som helst kan livet rinna ur mig. Jag står här, tittar ner på golvet och tänker att det kan ske nu, om två minuter, om en timma, om två år, om 80 år. Jag blir livrädd, som jag alltid blir av den här tanken. Bortsett från när jag mår sämre, då bryr jag mig inte så mycket om det. Då kan jag lika gärna bli överkörd av en lastbil bara för att jag struntar i att se mig för innan jag går över vägen. 

Vad händer när man dör? Jag tror att man föds om på nytt, till en helt ny människa. Men jag skulle föredra att få bli en liten undulat i mitt nästa liv. Fast det måste vara jobbigt att sova på ett ben, men de är ju vana. Min pip tränade som fasen på balansen ett tag. Nu är han nog full-lärd när det gäller den biten. Mattes lilla akrobat.

Vad skulle han säga om jag dog? Skulle han tro att jag övergav honom eller skulle han förstå, känna det på sig? 

Varje gång jag går förbi våran vackra kyrkogård tänker jag att det är där min kropp ska vila när tiden är inne. Jag döptes i den kyrkan, då ska jag också ha min begravning där. Men inte nu. Än är tiden inte inne, inte på långa vägar. Ändå kan jag inte låta bli att känna rädslan över att det ska ske väldigt snart bara för att jag nu har skrivit om det.

Jag känner mig tjock idag, på riktigt väldigt tjock. Uppsvällt och fet. Jag hatar verkligen den känslan. Illamåendet i samband med måltiderna kom tillbaka idag och jag skakade när jag såg hur mycket mat den fanns i den "lilla" folieformen jag tog fram ur frysen på fontänen. Hjärtat dunkade och jag undrade under en väldig lång tid varför jag lade maten på tallriken i stället för att stoppa tillbaka den i frysen. Det var längesedan jag kände så stark ångest i samband med en måltid. När jag hade värmt den micron satte jag mig bredvid underbara H. Jag förklarade för henne om min känsla och hon kom med den fenomenala idén att dela upp den. Vilket jag gjorde och tog sedan med mig resten hem. Till middag tänker jag äta flundra och wookade grönsaker. Ingen potatis, ingen sås. Bara idag. Jag känner min så äcklig.

Måste sluta.