Jag ÄR verkligen en ätstörd jävla idiot. Jag klarar inte det här, jag tappar kontrollen över mig själv. Antingen är jag jättestrikt eller så råkar jag ge efter lite och då är det kört. Mitt projekt (som kanske ligger på is nu, men är också i ett perfekt tillfällr att kämpa vidare) är LCHF och 30 min träning enligt ett speciellt träningsprogram hemma samt promenader varje dag - i 30 dagar för att se hur kroppen förändras. 3 dagar höll det sig. TRE dagar. Igår var jag tvungen att köpa LCHF-glass och rostade melonkärnor men det slutade med att jag glufsade i mig hela glassen. 450ml. Hej.

IDAG: Dagen har gått skitbra fram till nu. Jag tänkte ta NÅGRA melonkärnor, men glufsade nästan hela påsen som är långt över kaloriintaget för mig. Och när jag glufsar så menar jag att jag äter som om jag inte har fått mat på massor av årtionden. Jaha, tänkte jag. Då kan jag lika gärna fortsätta. Jag har ju polka och wienernougatsglass i frysen vilket INTE är LCHF-vänligt precis. Men skit i det. Har jag ätit mycket nu kan jag lika gärna fortsätta.

Och medan jag slänger mig ner på golvet och häver i mig glassen tänker jag: "Varför gör jag det här mot mig själv? Varför kan jag bara inte sluta äta? Varför ställer jag inte in glassen i frysen? Shit vad jag kommer att må apa när detta är över och i morgon" Jag får mer och mer ont i magen, för det är ju inte skonsamt att hetsäta. Magknipen blir värre och jag bestämmer mig för att sätta mig här och skriva. 

Snart 500g(!) glass senare snurrar det rejält, jag är yr, blicken går i kors och magknipen är förfärlig.

Var det någon som nämnde bulimi? I morgon ringer jag min sjuksköterska. Jag kan inte ha det så här.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är dags för mig att gå vidare, här finns inte lägre något att hämta. Jag är i en tillfrisknandefas och jag känner det med hela hjärtat. Det som står i den här bloggen är inte längre jag, den här bloggen tillhör mitt förflutna och dit vill jag ald...

Okej. Så här är det: Jag har ingen aning om hur jag ska lägga upp bloggen längre så det får väl bli att jag skriver då och då i stället tills jag har en aning om hur jag vill göra. Jag fick ett förslag om att starta en bak/mat-blogg, vilket jag for...

"Du var ju väldigt sjuk under en längre tid i somras." Jag tittar på mamma, håller med på ytan men på insidan kan jag inte riktigt ta in det. Jag förtränger, det har jag alltid gjort och det är för det mesta en bra lösning för stunden. När depressi...

Jag har snart varit (hyfsat) stabil och pigg i 3 veckor. *Peppar peppar* Det är helt underbart att vakna upp i princip varenda morgon utan ångest och utan att känna de där värdelöshetskänslorna i kroppen. Förra veckan var jag hos min arbetsterapeut...

Jag lever! Lite mycket just nu bara. Vänner, boendestödjare, Bipolärcentrum, IKEA, vänner, vänner, boendestödjare, WoW, läka mig själv, m.m   Återkommer kanske i morgon.      ...