Jodå, visst tog jag mig till fontänen igår. Jag kände redan när jag kom dit att hjärtklappningen började ge sig till känna. Jag fick vänta i flera minuter innan jag vågade mig upp för trapporna, in i matsalen. Eller nej. Matsalen undvek jag då jag kände att jag absolut inte klarade av alla människor på en gång, så jag satte mig lite avsides med näsan pekandes på mobilen. I 2,5 timmar var jag där. Jag skulle ha stannat till 12, men tillslut gick det inte mer. Det tryckte förfärligt i bröstet och jag ville bara ut. Herregud, sådan ångest har jag inte haft på riktigt länge. Det var så jobbigt att jag till och med längtade efter något riktigt starkt att döva med. Som tur är har jag inget annat än Theralen och Seroquel hemma, då jag egentligen vägrar annat.

Inte ens hemma ville den lägga sig, så jag satte igång musik för att överrösta tankarna som inte ville försvinna. Tillslut tog jag även en Seroquel för att få sova lite. Och så lite blev det inte heller. Jag sov till middagstid, efter middagen sov jag till 19:30 och sedan slängde jag i mig nattmedicinen vid 21 för att sova näst intill hela natten. Idag känns det bättre och  jag är lite piggare.

Jag tog mig ett träningspass i förmiddags, 1 timma cardio via "My fitness coach". Det kändes, om man säger så. Hade egentligen tänkt att ta ett pass efter lunch också, men besämde mig för att följa med min brors flickvän in till stan och leta födelsedagspresent. Kan vara bra att ha henne som smakråd! :) (Och roligt att umgås också!)

Har precis avnjutit en lunch bestående av 2 rågbröd, 2 ägg, en mumsig sallad och 2 kokta fiskfiléer. Gott, gott och nyttigare än den stora vita baguetten jag åt till lunch igår. Funderar på att göra en viltgryta ikväll när jag kommer hem, om det inte blir för sent. Hatar att äta middag på kvällen då jag är van vid en lättare kvällsmat.

Och just det! Vågutmaningen gick ganska bra. Vägde mig en gång på en vecka. (eller var det två?) Dock halkade jag tillbaka i gamla vanor när jag kom hem från Stockholm. Jag väger mig i och för sig "bara" två gånger/dag i stället för typ.... 5-6? Alltid något, men jag måste ändå försöka sluta med det.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är dags för mig att gå vidare, här finns inte lägre något att hämta. Jag är i en tillfrisknandefas och jag känner det med hela hjärtat. Det som står i den här bloggen är inte längre jag, den här bloggen tillhör mitt förflutna och dit vill jag ald...

Okej. Så här är det: Jag har ingen aning om hur jag ska lägga upp bloggen längre så det får väl bli att jag skriver då och då i stället tills jag har en aning om hur jag vill göra. Jag fick ett förslag om att starta en bak/mat-blogg, vilket jag for...

"Du var ju väldigt sjuk under en längre tid i somras." Jag tittar på mamma, håller med på ytan men på insidan kan jag inte riktigt ta in det. Jag förtränger, det har jag alltid gjort och det är för det mesta en bra lösning för stunden. När depressi...

Jag har snart varit (hyfsat) stabil och pigg i 3 veckor. *Peppar peppar* Det är helt underbart att vakna upp i princip varenda morgon utan ångest och utan att känna de där värdelöshetskänslorna i kroppen. Förra veckan var jag hos min arbetsterapeut...

Jag lever! Lite mycket just nu bara. Vänner, boendestödjare, Bipolärcentrum, IKEA, vänner, vänner, boendestödjare, WoW, läka mig själv, m.m   Återkommer kanske i morgon.      ...