Usch. Det har hänt en del sedan sist, men ingenting jag vill ta upp här då jag anser att familjen egentligen borde få veta först. Får fundera på om jag ska prata med mamma i morgon eller inte.

Fick besked om att de även misstänker Borderline. Borderline personlighetsstörning, eller emotionell instabil personlighetsstörning och bipolär sjukdom är en farlig blandning av diagnoser och jag har för mig att dödligheten är 40%. Lägg till ätstörningar på det och försök att leva mitt liv så ska ni få se hur lätt det är. Nu är inte diagnoserna satta än, men om jag ska få spekulera så är de här diagnoserna det jag har och det har jag egentligen vetat länge.

Om jag nu får dessa diagnoser, hur kommer mitt liv att te sig då? Just nu är jag väldigt negativ och jag vet faktiskt inte om jag tar mig igenom det här. Jag känner stress inför att jag är såpass gammal och ännu inte kunnat jobba och jag känner redan nu, efter den här helgen, att ett jobb känns övermäktigt. Jag kanske bara måste ha någon sorts aktivitet att gå på nu i början, kravlöst liksom. Jag känner mig så dum, så dålig, så kass över att det har blivit så här. Att ingen fångade upp mig tidigare. Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva. Inte med allt det här. Jag är rädd för att dö, riktigt rädd och hade jag inte varit det så hade jag inte levt idag.

Jag vill kämpa egentligen. Men jag vet inte hur jag ska ta mig ur det här.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är dags för mig att gå vidare, här finns inte lägre något att hämta. Jag är i en tillfrisknandefas och jag känner det med hela hjärtat. Det som står i den här bloggen är inte längre jag, den här bloggen tillhör mitt förflutna och dit vill jag ald...

Okej. Så här är det: Jag har ingen aning om hur jag ska lägga upp bloggen längre så det får väl bli att jag skriver då och då i stället tills jag har en aning om hur jag vill göra. Jag fick ett förslag om att starta en bak/mat-blogg, vilket jag for...

"Du var ju väldigt sjuk under en längre tid i somras." Jag tittar på mamma, håller med på ytan men på insidan kan jag inte riktigt ta in det. Jag förtränger, det har jag alltid gjort och det är för det mesta en bra lösning för stunden. När depressi...

Jag har snart varit (hyfsat) stabil och pigg i 3 veckor. *Peppar peppar* Det är helt underbart att vakna upp i princip varenda morgon utan ångest och utan att känna de där värdelöshetskänslorna i kroppen. Förra veckan var jag hos min arbetsterapeut...

Jag lever! Lite mycket just nu bara. Vänner, boendestödjare, Bipolärcentrum, IKEA, vänner, vänner, boendestödjare, WoW, läka mig själv, m.m   Återkommer kanske i morgon.      ...