En sak till som jag glömde ta upp, som jag gärna tar upp idag och inte i morgon då jag med alll sannorlikhet har glömt av det;

Jag har verkligen inte valt det här, ni som tror det. Ni som säger; Ryck upp dig och gå till jobbet, dagen blir bättre bara du kommer ut. Nej. Dagen blir inte alltid bättre. Och nej. Jag går inte till jobbet när jag mår som sämst, för i det läget kan jag inte, för allt i världen, BEHÄRSKA MIG. Tänk dig det här; Du mår verkligen apa, du har varken duschat eller städat på flera dagar, du orkar inte gå ut för du blir andfådd och trött av minsta ansträngning. Kan du då gå till ett jobb och föra dig normalt? Kan du lägga på en fejkat leende en hel dag, och låtsas vara glad? Nej, det kan du inte. Och säg inte att du kan, för du har inte varit så långt ner om du påstår att det går. Att gråta för allt och att känna sig värdelös för minsta lilla är inget du vill råka ut för. Du kan inte styra det, för det styr dig. Många säger att man kan ta sig ur en depression själv. Många har aldrig varit riktigt sjuka i depression. Jag har aldrig gjort valet att få en sjukdom. Jag har aldrig bett om att få må dåligt "bara för att få slippa jobba". Jag VILL. Men jag får inte och jag kan inte. HUR MYCKET JAG ÄN VILL. För kraschar jag, så är det kört. Snart får jag. Och då kan ingen bli lyckligare än jag. 

Jag känner mig som en jävla samhällsparasit med mina bidrag. Jag VILL INTE. Jag VILL jobba och tjäna mina egna pengar, för att gå hemma är pest och pina. Jag vill känna mig värdig, duktig och behövd. Jag vill kunna tjäna mina egna pengar och leva som de flesta andra människor. Jag SKÄMS över min situation och undviker gärna frågor från nya människor: Jaha, och var jobbar du? - Som om det skulle vara det naturligaste i världen. Lika naturligt skulle jag vilja att ni där ute reagerar när jag berättar: Jag är sjukskriven på grund av psykisk sjukdom för tillfället. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är dags för mig att gå vidare, här finns inte lägre något att hämta. Jag är i en tillfrisknandefas och jag känner det med hela hjärtat. Det som står i den här bloggen är inte längre jag, den här bloggen tillhör mitt förflutna och dit vill jag ald...

Okej. Så här är det: Jag har ingen aning om hur jag ska lägga upp bloggen längre så det får väl bli att jag skriver då och då i stället tills jag har en aning om hur jag vill göra. Jag fick ett förslag om att starta en bak/mat-blogg, vilket jag for...

"Du var ju väldigt sjuk under en längre tid i somras." Jag tittar på mamma, håller med på ytan men på insidan kan jag inte riktigt ta in det. Jag förtränger, det har jag alltid gjort och det är för det mesta en bra lösning för stunden. När depressi...

Jag har snart varit (hyfsat) stabil och pigg i 3 veckor. *Peppar peppar* Det är helt underbart att vakna upp i princip varenda morgon utan ångest och utan att känna de där värdelöshetskänslorna i kroppen. Förra veckan var jag hos min arbetsterapeut...

Jag lever! Lite mycket just nu bara. Vänner, boendestödjare, Bipolärcentrum, IKEA, vänner, vänner, boendestödjare, WoW, läka mig själv, m.m   Återkommer kanske i morgon.      ...